Minnesvärda ögonblick

Jag får avsluta denna blogg med mina personliga favorit ögonblick från våra svenska tävlanden för 21:a upplagan av Deaflympics i Taipei 2009.
Eftersom våra simmare tog hälften av medaljerna (5 av 10) lägger jag in en länk från YouTube. http://www.youtube.com/watch?v=fmyfdmbPKfM&feature=player_embedded
Kolla in länken, den är 10 min lång och innehåller basketspelaren Shaguille O`neal mot världssimmaren Michael Phelps i simbassängen. Kolla speciellt in medley tävlingen där Phelps simmar alla distanserna själv och ändå vinner mot Shaq och tre amerikanska kvinnliga landslags simmare. Imponerande!
Precis lika överlägsen som Phelps är i OS var den döva simmaren Terence Parkin från sydafrika det i Deaflympics. Terence hann också med att medverka i cykeltävlingen och tog där en bronsmedalj.
I simningen var han så pass överlägsen att han plockade hem närmare hälften av alla sydafrikanska medaljer från Taipei.

Mina favvo ögonblick är alltså (utan rangordning, jag bara numrerar dem...)
1. Invigningen
2. Pernilla Kilès världsrekord och guld i 50 fjäril
3. Baskettjejernas guld och den efterlängtade finalvinsten mot USA
4. Anna Polivanchuks uppladdning och fokus före tävlingarna som resulterade i 3 personliga medaljer

Sverige kom på 10:e plats i ländernas medaljliga. Tyskarna tog visserligen hem hela 23 medaljer men bara 3 av dem var guld. 2 av dem dessutom från en och samma person. Tror det var en skytt.
Sverige tog 5 guld vilket gav en högre placering i medaljligan. Något vi är oerhört stolta över. Det är minsann inte dåligt att hamna på en 10:e plats av 85 länder. Respekt.

Adjö Taipei och väl mött i Aten 2013!

Dövas Dag arrangerades i Örebro i helgen. Tack för alla fina gratulationer vi fick från er vänliga människor som följt oss på webben hemma i Sverige. Utan ert stöd hade framgångarna uteblivit!
Tack också till Dövas Dag gruppen som fixade en fin fest i Örebro. Med tanke på era resurser och få funktionärer gjorde ni ett bra arrangemang!
Utan uppmuntran stannar vi och vår utveckling! Det är viktigt att kunna ta och ge tillbaka.

Nu planeras en avslutning för alla de funktionärer som hjälpt till under svenska dövidrottsspelen tidigare i maj.
Ni som har hjälpt till: -Håll ögonen öppna efter datum och tider. Vi återkommer.

Tack!

/Er bäste vän, Jocke

Avslutningen och hemkomsten

Dag 16:
Många tog en sovmorgon. Skönt att sova ut efter allt. APC - vår samarbetspartner för flygfrakten av vårt material till Sverige kom till vårt hotell och gick igenom carneten. Allt var i sin ordning. Skönt. Grejerna skickas med China Airlines och kommer fram till Sverige på måndag.
Jag får ta och åka till Sthlm på arbetstid och hämta materialet som skall skjutsas iväg till Trollhättan för bowling SM nästa helg.

På förmiddagen samlades vi utanför hotellet för en sista gruppfotografering av hela svenska truppen samt alla medaljörer. Vi hade våra träningsoveraller på och det var varmt som attan. Man kände svettdropparna rinna längs ryggen. Äntligen var fotograferingen klar. Upp och lämna overallen på hotellrummet. Alla checkade ut från sina rum. Väskorna in i mitt rum samt massörernas rum. Sen var det bums iväg på en lunch inbjudan som exportrådet bjöd oss på.
Vi käkade de världsberömda dumplings på en fin restaurang. En upplevelse och det smakade jättegott.
Tack exportrådet för lunchen;)

Efter lunchen passade några på att gå på shoppinggatan Shongxiao och en sista chans att fylla sina resväskor innan hemresan.

Bussen hämtade oss halv 5 på hotellet och efter en stund var vi iväg till flygplatsen. Det tog lite tid att samla in alla passen och fixa iordning incheckningen men det gick bra. Till slut hade alla fått sina boardingkort. Nu var vi på väg! Många danskar och Litauer med på vårt plan till Bangkok.
Två timmars väntan i Bangkok innan vidare färd mot Sverige och underbara Stockholm. En bra flygresa med mycket sömn. Vi stack kl ett på natten från Bangkok och var hemma i Arlanda sju på morgonen.

När vi hämtade ut vårt bagage möttes vi av en svensk mottagning på flygplatsen! Svenska flaggan och många av våra underbara vänner i gult & blått. Champagne fanns det också! En helt underbar känsla att få komma hem.
Ett stort tack till alla er som ordnade den här mottagningen. Helt fantastiskt!

Jag blev mycket glad över alla positiva kommentarer om bloggen. Jag hade absolut inte räknat med att blogg sidan skulle bli så populär. Wow!
Jag kanske ska satsa på en blogg karriär? haha... faktiskt jättekul att kunna bidra med en berättelse bakom kulisserna och hur det har gått för våra svenskar i Taipei. Jättekul att erbjuda många av våra familjer & vänner på hemmaplan att hänga med! ;)

Tack för en underbar tid och jag brukar säga att jag har världens bästa jobb. Det är ett privigileum att få vara tillsammans med ett underbart gäng vid såna här stora mästerskapstävlingar. Idrotten är mitt hjärta;)

Tack ska ni ha allihopa och tack Taipei;)


/Jocke Sundström
Svenska Dövidrottsförbundet

Dag 15:
Tidig lunch 12-13 i middagssalen. Sen passade många på att sola sig och ta in den sista solbrännan innan hemresan. En del stack till stan och besökte sevärdheter och shoppade.

Det var dags för avslutningsfesten på Taipei Arena. Nästan lika storartad som invigningen. Jisses vad de satsar;)
Ett helt hav med runda bord på hela friidrottsbanan och fotbollsplanen mitt i Arenan. Alla länderna fick sätta sig vid de runda borden och det bjöds på mat och underhållning. Aten presenterade nästa Deaflympics 2013.
Många i svenska truppen var belåtna men trötta efter invigningsfesten. Nu började en del längta hem.
Helt förståeligt.



/Jocke

Historisk seger

Dag 14:
Ulrika gick upp vid tre tiden imorse. Marathon skulle avgöras idag och redan 06.00 var det igång. En resa med buss ca en timme från vårt hotell. Jag och ett par andra i staben var iväg halv åtta med taxi. Startplatsen och målgången låg vackert vid ett marina hotell intill beachen. Passade på att fota lite. När vi kom fram var det så pass varmt att det kändes som att det var mitt på dagen. Klockan var bara halv nio.

Vi möttes av ett sms tidigare imorse som berättade att Ulrika ledde efter 1.5 mil. När vi kom fram så meddelade arrangörerna att 2 st kenyaner ledde loppet. Ingen svensk bland de fem bästa. Vi blev oroliga och tänka nej, nej - nu har hon kanske brutit loppet eller halkat efter rejält. Det var en del som gjorde det. Helt förståeligt med tanke på värmen.
Det visade sig att herrar och damer sprang tillsammans i Marathon loppet. Puh, Ulrika var fortfarande första tjej.
Mycket riktigt, senare fick vi se den förste kenyanen vinna loppet för herrarna. Innan målgång vinglade han sig fram i mål. Tvåan också en kenyan. Trean och fyran från Japan och de var en bit efter och kunde inte hota kenyanerna om guldet och silvret.

I Melbourne sprang Ulrika på 2 h 55 min. Den här tiden var bara att glömma idag. Det var en fröjd att se Ulrika först av alla damerna när hon kom ut genom tunneln och hade ett par hundra meter kvar till mål. Jag viftade med den svenska flaggan och skrek. Vi som var på plats där var inte många men det räckte för att vi skulle synas.
Ulrika blev väldigt glad att hon fick ett stöd när hon kom i mål och tackade oss för att vi kom. Vilken tjej! Väl i mål skrattade hon och berättade lite om hur det var längs vägen under det långa loppet på drygt 3 h och 30 min.
Hon bekräftade mycket riktigt att detta var hennes värsta Marathon lopp hon sprungit. Det var så pass varmt att hon fick massor med färg på sig. Vid middagsbordet på kvällen skrattade Ulrika och sa - det lönar sig visst att lida pin ett par timmar därute idag, jag fick fin färg!
Guld till Ulrika och Sveriges fjärde guld i detta Deaflympics. Nu är vi uppe i 9 medaljer och den totala skörden på 10 medaljer är nu klart. Vilken valör det blir för baskettjejerna återstår att se.

Tillbaks på hotellet vid lunch. Det fick bli en snabb dusch och sen till stan för lite ärenden. Hann med att köpa ett litet legopaket till Casper. Kunde inte låta bli. Och en snygg pikè åt mig också....den var nog lättare att lägga åt sidan men jag köpte ändå. Det är ju så billigt.

17.00 basketfinalen för damer mellan Sverige occh USA. Alla var på plats. Alla. Det var fullt på läktarna. Blå-gult och flaggor vajandes överallt;)
De svenska fansen hade varit på plats i god tid och reserverat platser på läktaren så att alla svenskarna skulle få bra platser och sitta gemensamt för att heja fram våra basket tjejer. Och det blev bra. Riktigt bra!

Finalen började bra. Sverige drog ifrån och ledde ganska stort i första perioden. I andra kom USA igång och knappade in. Sverige ledde hela matchen ut och lät aldrig USA ta över ledningen. Det var inte långt till tårarna på läktaren när man såg glädjen hos de svenska tjejerna efter slutsignalen. Sverige hade besegrat den omöjliga segermaskinen från USA med 61-52. Det omöjliga var nu möjligt. Sverige slog USA. Sedan Deaflympics i Los Angeles 1985 har Sverige inte lyckats besegra USA i finalen. Den eviga tvåan blev nu plötsligt vinnare i Taipei 2009!

Tilläggas skall att detta var det första olympiska guldet i basket överhuvudtaget i OS-sammanhang!

Massor med sms och gratulationer. Extra roligt var det att få veta att Manillaskolan i Sthlm samt Risbergskaskolan och tolkutbildningen i Örebro ordnat visning på storbildsskärm och de såg matchen live genom webben på dagtid hemma i Sverige. Coolt alltså!

Jag sprang in till tjejernas omklädningsrum och gratulerade. High five med allihopa och jag såg glädjen spruta i hela rummet. Glädjetårar och scener som gör idrotten så fantastiskt. Idrotten är och förblir helt fenomenal!


Jag hjälpte basketlaget samt coacherna Boklund och Matic att flma hela matchen. Stolt att bära kameran som dokumenterade detta historiska seger. Tyvärr kunde jag inte vara med mitt i hejaklacken men jag antar att jag gjorde en storstilad insats ändå. Och vi var ett par som stod där vid "film-hörnan" under hela matchen och bara skrek. Jag gissar att kameran hoppade ett par gånger på sitt stativ. Men det får Boklund och Matic stå ut med, haha!
Jag vill rikta ett stort tack till supportergruppen och de svenska ungdomarna som tog intiativet och fixade sång och hejaramsor på läktaren. Ett speciellt tack till er som varit intiativtagare och klackledare. Inga namn behövs. Ni vet själva vilka ni e. Ett stort tack! Vi är stolta över er;)

5 guld, 2 silver och 3 brons för en trupp på 31 aktiva. Totalt 10 medaljer i Deaflympics, Taipei 2009. Vi är nöjda!
Visserligen tog vi 16 medaljer vid Melbourne för fyra år sedan. Men med lite mera flyt hade vi nog kunnat vara uppe i 12-13 medaljer den här gången. Men som sagt, både min och Deaflympics utskottet samt SDI`s mål är uppnått! Vi har gjort det bra. Mycket bra vill säga;)

Kvällen avslutades med svenskafton på hotellet. Delar av supportergruppen deltog över en trevlig middag och hotellet delade ut presenter till alla medaljörer. En fin gest av Grand Hotel. Besöker ni Taipei i framtiden, bo på Grand hotel. En upplevelse utöver det vanliga.
Tack för en underbar dag med 2 guld och en trevlig svenskafton!

/Jocke

Panasonic Lumix

Dag 13:
På förmiddagen stack några av oss iväg till Nova. Ett stort varuhus full med tekniska prylar. Hur många våningar som helst, men samma saker på varje våning. Datorer, Ipoder, Mp3, digitalkameror och videokameror. Allt möjligt. Platt-tv. Billigt men krångligt att ta med sig hem ju....
Köpte iallafall en digitalkamera 12.1 megapixlar. Panasonic Lumix FS 15. Helt okej. Fick minneskort 4GB till. Kameraväska också. Optical Zoom 5x. Räcker gott och väl för mig. Tvåtusen svenska kronor. Ett ganska shysst pris.
Ipod Apple Nano däremot samma pris som hemma i Sverige, därför köpte jag ej den här gången. Ska till Thailand i december då kanske jag finner Ipod till ett bra pris. Vi får se.

Mitt på dagen kl tolv drog vi till Taipei Arena för att kolla in Jennys tredje match i pingisturneringen. Mot världstvåan från Kina. Inte mycket att göra åt. Jenny spelade bra men kunde inte rå på kinesiskan.

På kvällen var det 5000 m finalen med Mohamed. Han sprang på bra och gjorde ett personbästa. Fick 17.20 och slutade tia. En Kenyan vann och han var som en duracell kanin, bara sprang och sprang hela tiden och höll ett högt och jämnt lopp hela vägen från start till mål. Imponerande när loppet var över 13 varv.
Vi som satt på läktaren fick se något roligt. I loppet var en från Hong Kong med och han sprang med halva loppet sen började hans lår krångla och han stannade av lite. Han började halta och vackla. Alla trodde han skulle bryta och kliva av banan. Men plötsligt började han slå sig själv i låret och sprang igen. Men fort gick det inte. Sen när Mohamed hade ett halvt varv kvar var de jämsides med varandra. Då började Hong Kongaren kuta och Mohamed ville ju inte va sämre där så han kutade på som bara den först in vid mållinjen. Mohamed var ju klar där med sina 13 varv. Hong Kongaren trodde också han var klar men långt ifrån. Han hade flera varv kvar och fortsatte ett varv till. Det gick riktigt långsamt. Äntligen bröt han och klev av. Han hade 2 varv kvar.
En gåta för mig varför han inte bröt tidigare, kan förstå att han ville försöka komma i mål om han hade typ två varv kvar efter de andra var klara. Men han var ju långt efter med hela 4-5 varv kvar. Det såg ju bara löjligt ut. Är han med i Aten 2013? tror inte det....

Mohamed har gjort en bra Deaflympics. Lita på att han blir att räkna med i Aten 2013 om han tränar på som han har gjort hittills och gärna lite till. Det är aldrig fel med lite extra. Det är ju det som gör att man blir det där lilla extra.

Jenny mötte en polska i sista gruppspelsmatchen. Hon spelade bra i första set och andra. Som hon själv uttryckte det för mig, -Jag vet inte vad som hände. Kände att jag kunde slå henne men någonting låste sig och jag började spela dåligt.
Jenny förlorade med 3-1 i set och nu är även hennes Deaflympics äventyr över. Men hon liksom Mohamed har en framtid och dessa ungdomar ska vi ta vara på. Jenny har utvecklats mycket under de här två åren jag har följt henne. Såg henne i EM 2007 i Malmö och jag kan direkt säga att det är skillnad idag. Hon är mycket rörligare och har en bättre teknik än tidigare. Det var kul att se henne vända matchen mot Hong Kong i första matchen hon spelade. Där fick man se hennes potential.

Imorgon är det Ulrika i maratonspåret. Vi hoppas på en medalj där! Ska själv med imorgon bitti och kolla på Ulrika. Hon börjar springa 06.00 lokal tid. Tänker passa på att fota lite vid havet. Det ska visst vara vackert där.

Sen väntar basketfinalen mot USA. Vilken rysare det lär bli. 17.00 lokal tid börjar matchen imorgon.
Det kommer att bli smockfullt på läktarna. Halva hallen kommer säkert att vara gul-blått. Vi får hoppas det.
Vår underbara fans som ställer upp i vårt och torrt!

/Lumix

Finalo!

Dag 12:
Vi har nu varit i Taipei i hela 12 dagar. Tiden går väldigt fort. Det går fort när man har roligt sägs det. Och visst stämmer det. Det är ju nästan så att man kan tänka sig att stanna här. Vi trivs bra. Men jag saknar familjen alltför mycket. Ska bli skönt att få komma hem och leka med lillgrabben. Han e hos Mormor och Morfar i Sthlm nu några dagar medans Tanja planerar inför Dövas Dag. I Örebro blir det fest i dagarna 18-20 september. Årets Dövas Dag går av stapeln då... oj, det händer grejer hela tiden.

Idag var vi ett gäng som gick på Zoo. Det var så pass varmt så man nästan brände sig på axlarna trots tröja på. Fy sjutton! Men som tur var gick man inomhus och tittade på en del djur. Pandorna skulle vi se. Wow!
De söta svart-vita björnarna som är så pass populära i Kina och Asien för övrigt. När vi väl var inne i pandahuset- låg två stora fullvuxna pandor och bara sov. Vakten sa åt oss att komma tillbaka kl fyra för då skulle de få mat. Otur! vi hade ju inte tid kl fyra. Vi är ju här för att idrotta och vinna medaljer. Nähä, hej då pandor. Vi ses en annan gång!

Lunch på Mcdonalds. Kan säga att det var längesen jag åt en sån god BigMac. Hemma i Sverige är de ju tillplattade och smakar gummi. Små har de blivit också. Men här var de stora, saftiga och fylliga. Mcdonalds i Taipei regerar!

Sen blev det tunnelbanan hemåt till hotellet igen för lite administrativt arbete. Inte mycket vila förrän man var iväg igen. Nu var det till bordtennisen. Kl 17.00 började Jenny spela mot en från Hong Kong. Och det visade sig bli en nervös inledning av Jenny. Men debutanten Jenny gav sig inte. Och vilken match det blev!
Underläge med 2-0 i set hade Hong Kong tjejen matchboll i tredje set med 10-9. Där vände matchen och vilken vändning, wow! Jenny hämtade upp till 10 lika och sen vann hon setet. Fjärde set var en rysare med många fina bollar. Jenny vann även det setet. Nu var det många på läktaren som började bita på naglarna. Nu skulle det avgöras. Femte och sista setet vann Jenny! Helt otroligt! Hon vände från 0-2 till 3-2. Jenny Johansson. Jag säger det igen, Jenny Johansson från Örebro. Det är gött virke i våra idrottsungdomar från Örebro.
Yes, we can!


Jenny med full fokus


En underbar svensk klack som hejade fram Jenny

Nu blev det starbucks med några glada vänner. Sen blev det baskethallen. Hissen upp till fjärde våningen. Men där spelades det en annan dam match. Det var ju inte den vi ville se. Semifinalen mellan USA och Litauen pågick nu. Trappan upp, nää vi kom till badminton hallen. Byggnaden vi är i är ett helt höghus med många hallar på olika våningar som ser exakt likadana ut. Frågade funktionärerna och plötsligt 4 st som följde med oss in i hissen för att visa oss till rätt hall. Service. Full service. Power Taipei!
Våning 1. USA fick det tufft mot Litauen. Men till slut kunde USA vinna och nu var de klara för finalen.

Nu var det dags för Sverige-Grekland i semi nummer två. Som så alltid i tidigare Deaflympics har Sverige ett stort stöd på läktaren. Vår underbara klack. Måste bara få visa en bild till. Tagen med min mobilkamera. Jag vet, ingen superbild men strunt i det. Det räcker att se det blå-gula. Det underbara!


Skönt att Sverige spelade med ett fullt lag efter alla skador tidigare. Och nu klev alla av utan skador. Så det ser bra ut inför finalen mot USA. Sverige slog Grekland och gjorde sitt jobb. Nu är det dags för Finalo!
Även om det såg lite oroligt ut i fjärde och sista perioden så utgjorde inte Grekiskorna något större hot. Sverige hade bra kontroll på matchen.
Sverige mot USA. Känns det igen? jadå... men den här gången ska vi ta dem. 
Nu jäklar alltså;)

Efter semifinalen tillbaks till den närliggande hallen och hejade fram Jenny i sin match mot kroatiskan. Det blev ingen match. Jenny fullständigt körde över henne med 3-0 i set utan att man ens hann blinka. Skönt!
Nu är det två matcher imorgon för Jenny mot en polska och en kinesiska. Den sistnämda kan bli svår men med tre segrar i gruppen går hon nog vidare till Finalspelet på måndag.

Finalo!

/Jocke

Vilken underbar svensk afton!

Dag 11:
1 guld, 3 brons, kvartsfinal vinst och två världsrekord. Kan det bli en bättre dag? knappast. Jo kanske om Mohamed hade klarat sig till semifinal på 800 m imorse. Men det var en tuff konkurrens. Han sprang i första heatet och blev inlottad bland de bästa löparna. Första 400 sprang han på 56 sek. En mycket bra tid. Sluttiden löd till 2.02. Hans personbästa ligger någonstans på 2.01. Alla vet att Mohamed gjorde sitt bästa. Det var dessutom 36 graders värme redan kl 9 på morgonen här i Taipei idag. Fy sjutton.
Nu är det bara 5000 m kvar som gäller för Mohamed.

Jag måste bara säga Jiiiiiippppppiiiiiieeeeeeeee, vilken afton! Sverige, Sverige;)
Ni där hemma... hör och häpna: Sverige tog ett guld på 50 m fjäril genom Pernilla Kilè. Det blev dessutom världsrekord! Vilket lopp och vilken tjej. Det var nästan glädjetårar på läktaren. Kul för Pernilla som annars har fått stå lite i skymundan för tvillingarna Anna och Alexandras framgångar. Alla vet vad Pernilla kan och det visade hon ikväll. Jätteroligt;) Hon skrek av glädje ända upp till mamma och pappa på läktaren. Alla i loppet hade väldigt bra tider och det var jämnt. Alexandra simmade med i loppet och slutade femma. Lite besviken var hon nog att hon inte kunde knipa silver eller brons. Alexandra berättade för mig att hon upptäckte ett litet hål i hennes simdräkt. Men hon valde att inte berätta det för Pernilla. Hon ville inte störa hennes koncentration. Det var bra gjort. Men samtidigt förstörde hon nog sin egen koncentration. Fast det var inte mycket att göra åt dräkten innan starten. Det var bara att simma på.

I lagkappet på 4 x 100 m medley startade Anna och hon tog kommandot direkt. Hon simmade så pass snabbt att det blev världsrekord! Hon sken upp som en sol. 100 m rygg. Sen kom Sofia ut på andra sträckan 100 m bröst. Hon tog i så pass mycket att hon tömde sig själv. När hon kom upp för stegen så segnade hon ned. Astma anfall. En eloge till vård teamet som tog hand om henne direkt och fixade till det så att hon kvicknade till. Alexandra på tredje och sen sist Pernilla på sista sträckan. Tyvärr räckte det inte till en medalj, de slutade fyra.
Bra jobbat tjejer och en stor applåd till Sofia som gjorde sitt bästa!

Bowling herrarna genom Anton Elofsson, Fredric Flink och Peter Johansson tog brons i 3-manna spelet. Jätteroligt att det äntligen har lossnat för bowling spelarna. De hade ju stora framgångar i Melbourne 2005 och nu här i Taipei hade det visst låst sig lite för dem på grund av annorlunda banor och oljetyp. Men nu är de på gång. Och som de spelar också! Det blev två brons medaljer till ikväll genom damernas 5-manna lag och så herrarnas 5-manna lag också. Heja heja!
16 bästa och Masters återstår i bowling turneringen. Ingen svensk tog sig dock vidare till Masters.
Vågar vi hoppas på fler medaljer? Jodå, basket tjejerna tar nog en medalj. Vilken valör det blir får vi se. Maraton Ulrika har nog också chans på en medalj.
Vi är nu uppe i 7 medaljer totalt (2 guld, 2 silver och 3 brons) och två fina världsrekord.

Go Sweden, Go!

Solade mig en stund nere vid poolen i förmiddags och snackade med basket tjejerna. Typ 1 timme. Varmt visst, men inte så man tänkte så mycket på det. Nu på kvällen fick jag lite ont i kroppen. Solbränna, haha.

Basket tjejerna hade det tämligen ganska enkelt i kvarten mot Kina ikväll. 90-57 skrevs slutresultatet till och nu är det semifinal mot Grekland imorgon 19.00 lokal tid (svensk tid 13.00).

Pernilla är kvällens drottning;)

/röda kräftan

Skrubbsår

Dag 10:
Gick opp halv sex. Frukost och sen iväg till Transit center för byte av buss till cykelplatsen Shinshan Youth Activity Center. En bussresa på dryga timmen. Vi kom fram lite tidigare än vi hade beräknat men tur att de hade fika och käk på plats. Vi mötte Tommy och han var laddad till hundra. Allt såg bra ut. Hans cykel var klar, taktiken var också den klar och förberedd.
Många svenska fans kom dit och hejade.... verkligen jätteskoj och jag måste säga att gul-blått är de vackraste färgerna som finns. Så är det bara. Grejt;) Ett stort tack till dem som kom dit och hejade på Tommy.

svenska fans!

Tommy behövde stödet från oss allihopa. Framförallt eftersom han fick bryta loppet när det återstod drygt 3 mil. Han och en slovak samt en amerikan brakade in i varandra. Tommy berättade att en vätskekontroll bil körde fram till slovaken som fick sitt vatten. Sedan av någon anledning tappade slovaken balansen och smällen var oundviklig. Slovaken fortsatte cykelfärden liksom amerikanen. Men de båda var så pass långt efter att det i princip var omöjligt att ta upp kampen om medaljerna. Tommy förstod det redan då och var väldigt trött efter incidenten att han valde bryta. Ont hade han också. Stora skrubbsår på lillfingret, armbågen och ena knäet.
Han var trots det vid gott mod med bussen hem och vet att han får nya chanser i EM och VM tävlingarna redan nästa år. Men man kunde se hans besvikelse. Han hängde faktiskt på väldigt bra i klungan efter att flera andra halkat efter. Hade han inte vurpat så hade han nog kunnat vara med där bland de fem bästa. Det var nog det han funderade på när han tittade ut genom bussfönstret på vägen hem till hotellet. Ett olyckligt slut för en seriös och hårt satsande Tommy som har framtiden för sig. Han kommer igen.
Loppet vanns av en fransman på 2 tim och 20 min (94 km). En bra tid. Värt att notera är att Tommy slog fransmannen förra året i EM då han blev 2:a. Då förstår man att Tommy inte ligger så långt borta från toppen. Men då måste man sitta på cykeln hela vägen in i mål. Idrotten är grym ibland.

Tommy innan starten

Simmarna hade ledigt idag. De flyttade också till ett annat närliggande hotell intill simhallen. Allt för att minska på de långa resorna. Simmarna har värst av alla när det gäller transport frågan. I tre nätter får de vara på det tillfälliga hotellet tills simtävlingarna är över på söndag. Vi hoppas på fler medaljer från dem.

Bowlingen gick bättre idag. Jag och Calle var på plats och kunde se 5-manna spelet herrar. De spelade bra och verkar ha fått sig ett lyft. Emil Dahlström och Anton Elofsson var giftiga. Även Peter Johansson och Anders Nordell skapade riktigt bra strikar liksom Fredric Flink som kom igång bra efter halva serien. Nu får vi se om de behåller skärpan som kan leda till medaljer under morgondagen.

Anton med sin sköna stil

Imorgon springer Mohamed kvartsfinal på 800 m. Vi håller tummarna!

Basket tjejerna gick sin tuffaste match hittills, det vill säga där det fanns bra motstånd. Mot Litauen idag och vinst med 58-45. Det satt skönt. Så nu är det kvartsfinal imorgon mot Kina. Den matchen ska nog inte heller innebära några problem. Therese fick en smäll på knäet. Skadorna hittills i basketlaget har ju varit Tourias problem med knäet, Johannas fot stukning och så nu Tessans knä. Skadeproblemen fortsätter men det verkar ändå vara under kontroll.
Touria och Johanna spelade ju mot Litauen idag så de lär även vara fit for fight i kvarten och semin. Vi hoppas på en final!

Många ledare i truppen beställer glasögon här i Taipei. In och testa, beställning och sen hämtning inom ett par dagar. Fina bågar och glas för endast 1.200 svenska kronor typ. Progressiva. Hemma i Sverige 3-4 tusen. Så det är ett klipp här.
Ska till Nova idag, tekniska varuhuset. Sugen på en digital kamera och kanske en ipod eller så.
Funderar även på att gå och skrubba fötterna, haha. Men har hört att det ska vara både billigt och bra massage för fötterna. Den blir len som baby hud sen. Kul testa.
Måste handla lite kläder också när jag hinner. Finns ett par ställen jag vill kolla innan hemresan.

Nu ner till poolen och simma lite, sen blir det besök i simhallen i eftermiddag. Fick veta att det blir stafett final för tjejerna i medley samt att Alexandra och Pernilla gått vidare på 50 m fjäril. Spännande eftermiddag!

Hotellet har också lagt upp en stor planch vid entrèn där man kan se medaljligan för de länder som bor på vårt hotell. För närvarande är antal medaljer följande. Se bilden:


/ Power in me!

Poliseskort

Dag 9:
Arrangörerna tar hand om oss. Funktionärerna gör allt de kan. En av våra funktionärer stiger upp varje morgon kl halv sex. Börjar kl sju och sedan åker de hem runt halv elva tiden till sin bostad som ligger 1.5 timme från Taipei. Och sen tillbaka på morgonen igen. Bara några korta timmars sömn. Och som tack bara en klapp på axeln. Ingen lön. Men däremot får de mat och dryck för besväret.
Alla vill hjälpa till, det är nästan så att de tagit ledigt från studier och jobb bara för att bli en av de 10.000 funktionärerna i detta spel.

Polisen tar också hand om oss. En stor buss som följer sin tur från Transit center (mittpunkten för transport systemet med bussarna) kommer iväg i exakt rätt tid. Även om det bara är en enda person som sitter i en buss för 60 platser så kör bussen den tur den ska. Och vad kör framför bussen? jo en polisbil som kör med blåsirenerna på! Om det är för säkerhetens skull eller om det bara är för att röja undan de andra bilarna i filen låter jag vara osagt.
Men så här såg det ut iallafall under den timmeslånga färden med bussen från simhallen ikväll. Lite komiskt.


Anna P tog silver idag på 50 m rygg! Alexandra simmade i samma final lopp. Coolt med båda i samma final.
Alexandra kom 4:a och missade bronset med bara 7 hundradelar. Gissa om hon blev besviken. Men hon kommer igen. Det är många lopp kvar att simma. Imorgon har simmarna ledigt.

Nu är vi uppe i tre medaljer totalt. Alla från simningen.

Bowlingen lyckades inte idag heller i 2-manna. Hoppas de kommer igång snart och levererar.

Mohamed kom elva i dagens final lopp på stadion över 1500 m.

Baskettjejerna gjorde som de skulle. Segrade över Australien med 82-26. Inga konstigheter. Men redan imorgon kväll blir det en nyckelmatch hälsar coacherna. Mot Litauen. Det lär bli en helt annan intensitet i matchen.
I dagens match vilade de skadade tjejerna Johanna och Touria. De spelar kanske mot Litauen imorgon om det går.

Så här ser Deaflympics Taipei-maskot ut. Visst e den gullig? gröna trädgrodan....


Käkade lunch idag hos en svensk kock. Flavors heter restaurangen.
Pyttipanna med rödbetor och ägg!

Tack för en underbar god lunch, kock Ola! det smakade superbt ;)
Att äta äppelkaka med vaniljsås som efterrätt i Taiwan blir aldrig fel. Man är nästan hemma.

/Jocke


Guld!

Dag 8:
Vibratorn i mobilen kom igång. Upp med ögonlocken. Morgon. Tidig morgon. Tittade på klockan, 06.00.
Tänk att få ligga kvar i den goa sängen och bara dra sig... nä, upp med dig Jocke. En stund senare stod jag i duschen och sedan högg jag in ett par russin i en skål med mjölk och två glas juice till frukost.

Denna dag började med en chef master meeting på Taipei Arena. Jag och Alenka närvarade. Information om resultat, avslutningsbiljetter och annat.
Sedan kollade vi in Mohamed på 1500 m försök. Han sprang i första heatet och det blev ett långsamt heat i början. Det passar inte riktigt Mohamed. Men han var med i loppet, iallafall de två första varven. På det sista varvet ramlade en kenyan och många trodde han var borta. Han reste sig och kutade som en dåre förbi nästan allihopa. Vilket race han gjorde!
Mohamed kom in som 5:a. Det visade sig senare att han kvalificerade sig till finalen efter att ha tagit den sista platsen med 16 hundradelars marginal. Nu är han i final imorgon. Blir spännande att följa honom även om han direkt inte har några större medaljchanser. Han har större chans på 800 m. Men man ska aldrig säga aldrig. Startar finalen med ett högt tempo redan i inledningen kan han vara med i toppen.

en glad finalist

Ni som vill ta fram programmet när våra svenskar tävlar kan gå in på www.svenskdovidrott.se och klicka er fram till tävlingsprogram. Där har vi en uppdaterad version med datum och tider.

Det blev starbucks och en caffe latte efter friidrotten. Sedan promenad på stan en stund innan vi tog bussen ut till Nangang Sport Center och kollade in karaten. Goran skulle tävla runt två tiden men det blev framåt fyra han startade.
Innan dess var det damernas klass och sen mellanklassen 75-84 kg herrar. Därefter tungviktsklassen 84 kg+.
Det var kul att se karaten och lära sig lite regler och hur det fungerar inom den idrotten. Har aldrig sett så många domare och överledare vid en match tidigare. Två långbord med 30-40 st domare i vita skjortor och röda slipsar.
Mediabevakningen var stor. Taiwan vann herrarnas medelviktsklass och då stormade det ett helt gäng med filmkameror runt den helt slutkörda taiwanesen. Han var som en världsstjärna. Hans guldmedalj var dessutom Taiwans fjärde guld på bara 3 Deaflympics dagar. Det verkar som om Taiwan går för segern i medaljligan totalt sett men det kanske blir svårt att matcha Tyskland, Ryssland, Ukraina och USA. De stora nationerna.

Karatens regler är udda för den som inte förstår sporten. Men lottningen och gruppindelningen verkar vara lite skruvat enligt min mening. Om det bara är 5 anmälda i en klass då är det ju ganska självklart att alla möter alla.
I Gorans fall lottades han in i en grupp med 3. I den andra gruppen bara 2. Italienaren i andra gruppen förlorade sin första match men var ändå klar för bronsmatch.
Goran gick ut hårt och han verkade helt överlägsen sin motståndare från Venezuela. Trots flera fina slag och sparkar fick Goran inte domaren med sig. Först varnad och sedan bara 1-0 i poäng trots en lång anfallsserie från Gorans del. Sedan underläge 1-3 och därefter blev han varnad igen som i sin tur ledde till en diskvalifikation.
Han trodde han skulle få en match till, för det var så de hade kommit överens om på karatens tekniska möte innan turneringen. Alltså minst två matcher för var och en. Nix pix... det vart inget med det.
Trots protester och diskussion med domarna kunde beslutet inte rubbas. Goran var nu borta från Deaflympics tävlingarna. Helt osannolikt. Jag lider med Goran. Jag såg hans frustation. Han la en handduk över huvudet och tittade ut genom det gigantiska fönstret från Nangang Sport Center. Jag undrar vad han tänkte.
Jag hoppas han orkar ladda om till nästa VM och kommande Deaflympics. För Gorans fysik och styrka samt teknik är det inget fel på. Han kan ta en medalj. Bara man får med sig domarna. Det här är en sport som verkar bygga mer på domarnas bedömanden än den aktives utövande. Det här liknar lite grann den situation med Ara i brottningen.

Tillbaka till hotellet och middagen får vi beskedet att Anna Polivanchuk vann guld på 200 m rygg! Glädje i truppen;) Anna kom 4:a i försöket och gjorde ett kanon lopp i finalen. Nära världsrekord dessutom. Det var Sveriges första guldmedalj i Taipei! Nu sitter vi och njuter med två medaljer. Men räkna med att vi vill ha fler. Och det hoppas vi att våra aktiva kan leverera. Leverera när det som mest gäller.

För bowlarna gick det inget vidare idag, men det ska bli bättre lovar coacherna.
Idag tävlade de i 6 serier individuellt. Bowlarna har ett tufft tävlingsprogram och redan imorgon kör de på igen!

GULD!



/Jocke


Första medaljen bärgad!

Forts på Dag 7:
Hurra! Vår första medalj i Deaflympics 2009 är nu här!
Alexandra P tog silver på 100 m fjäril med en bra personbästa tid. Hon kom 7:a i försöket och slog om till snabbare takter i finalen och det gav resultat!
Systern Anna kom 7:a i försöket och sedan 7:a i finalen, 50 m bröst. En stark prestation ändå med tanke på att 50 m bröst inte är hennes specialgren och dessutom var hon ju sjuk tidigare.
Men lita på att Anna laddar om. Hennes favorit distanser kommer och då blir hon nog att räkna med.

Bra stämning vid middagen idag när Alexandra kom in med sin medalj. Applåder och glada miner. En medalj sprider glädje och en extra kick till övriga i truppen. Man kunde se blicken hos några... en sån medalj ska jag också ha!

Basket tjejerna vann mot Japan idag med 76-32 utan att direkt imponera. Men en vinst är alltid en vinst och det gjuter självförtroende i laget. Johanna K spelade inte idag och rehabiliteras just nu. Hon kanske är åter igen till Litauen matchen på torsdag? vem vet. Här hoppas vi på Kungarna Dan och Brunos magiska händer.

Efter basketmatchen skyndade vi oss till Arenan. Det var här vi upplevde den storslagna invigningen. Nu var det dags för 10.000 meter för vår svenska hopp, Ulrika Nilsson. Tyvärr kunde hon inte matcha sitt personbästa på 36 min utan kom in som 7:e tjej på dryga 40 min. Vann gjorde en australienska. Och som hon sprang. Har aldrig sett på maken. Vilket tempo hon höll. Och det ganska jämnt hela loppet igenom. Hon varvade de flesta 13 tjejerna i loppet minst 3-4 gånger. Hon fick en tid på halvminuten ifrån världsrekordet (34.28).

här kommer Ulrika iväg i gul dress på bana 2

Imorgon upp tidigt. Iväg till friidrotten med Mohamed. Ska se honom springa 1500 m Semifinal. Blir spännande.
Ska hinna med ett möte på Sports Office också. Sedan blir det bowling på förmiddagen. Sen kolla in vår starke man, Goran Stojanovski på karate tävlingarna kl 14. Dagen är full imorgon. Simmarna har också tävlingar imorgon. Fler medaljer där? 
Jag ska se till att representera på simtävlingarna onsdag. Torsdag ska jag se cykel är det tänkt.

Återkommer med ett program när våra svenskar tävlar. Har bara haft fullt upp. Sorry, folks. Det kommer!

bilder att kolla in:

tydlig info-skylt och bild från några ur svenska truppen

/Go Sweden, GO!

Första vinsten

Dag 7:
Skönt att se Anna på benen. Mötte henne vid hissen och hon skulle ner och äta frukost. Ska du tävla idag? mår du bättre nu? -Hon bara nickade och sa japp jag är redo. Jag kör!
Bruno och Dan regerar. Världstjärnorna som varit med sedan 1979 typ. Vad skulle vi göra utan dem?

Jag var ute och sprang igen med Alenka. Det gick toppen fast man kände att kroppen inte riktigt kom igång så tidigt på morgonen. Nu e jag pigg och mår bra!

Jag vill tacka alla mina vänner för att de gillar bloggen och möjligheten att hänga med "lite bakom kulisserna" vad som händer vår svenska trupp här i Taipei. Har också fått många glädjande sms från familj och vänner. Fortsätt och häng med i bloggen!
Jag hoppas också det går bra för min kursgrupp i Stockholm. Missade den fjärde träffen nu men har med mig böcker för att läsa ikapp lite. Pluggar Idrottens Ledarskaps Program, ILP parallellt med mitt jobb och blir klar i juni nästa år.

Det är ett heltidsjobb det här att vara på alerten och ta fram information och försöka uppdatera så ofta man kan. Våra ledare för varje idrott gör ett kanonjobb och de verkar ha full koll på allt. Skönt. Det är representationer av olika slag varje dag och hela tiden dyker det upp saker som måste lösas. Men som jag alltid säger. Allt är till för att lösas. Allt kan lösas också. Kanske inte till vilket pris som helst men vi gör ett kanonbra jobb här allihopa.
Många kanske tycker det låter mycket med 5 st i staben för en Deaflympics trupp på 31 aktiva och 24 ledare, massörer och mediafolk. (5 tolkar läggs utanför min beräkning). Faktum är att det behövs. Helt klart.

Idag springer också Ulrika 10000 meter i Arenan. Ska bli spännande att följa det ikväll kl 19.00 lokal tid.Kl 13 på dagen hemma hos er i Sverige då.

Fortsätter sedan ikväll och skriver mer om hur det gick för våra idrottare idag....
Vi ses igen!

Saknar er därhemma Tanja och Casper;)
Love! /Jocke

Dag 6:
Mottog beskedet av Massören Bruno på frukosten att en av våra aktiva simmerskor låg sjuk på sitt hotellrum. Helt nedslagen av värk i kroppen och halsont. Bruno gick in i rummet och Anna fick behandling. Lite otäckt när man tänker på vad det kan vara. Svininfluensa. Men denna gång klarade vi oss. Hon hade ingen feber. Tack och lov för det. Vi får se om Bruno och Dans behandling ger resultat och att Anna kommer på benen snart igen. Hon ska ju tävla imorgon (måndag).

Idag stack jag, Arne, Niklas och Henryk från hotellet till stan för att inta en lunch. Jag skulle visa dem tunnelbanan. Trevligt och rent. Inget klotter någonstans så långt ögat når. Vi gick av vid Main Station. Alltså typ T-centralen. Skulle ha bytt vagn men av någon anledning fick jag lite hjärnsläpp och vi gick ut. Tyckte att jag inte kände igen området. Det visade sig att vi hade hamnat i stadsdel som liknade China town. Haha! Men kul..... mitt i allt hade de iallafall KFC. Gick in och käkade där. Gissa om folket stirrade på oss. Speciellt på Niklas. Den långe. Han nådde upp till taket när han stod och skulle beställa mat över disken mot de stackars små taiwaneserna. De trodde väl vi kom från mars. Eller så var vi snygga allihopa?

Äntligen är vi igång. Nu börjar tävlingarna på allvar för Sveriges del. Sverige utklassade Hong Kong med 106-26 idag. Eller rättare sagt så var Hong Kong alldeles för dåliga. Matchen ingen värdemätare som herr Boklund sa. De heta matcherna kommer sen. Sveriges första poäng görare i Taipei 2009 blev Strante-Worseck. Larissa heter hon i förnamn. Vilka RIG tjejer vi har. Både hon och Sofia Lindevall gjorde en fin insats. Jiin Najar likaså. Framtiden finns.
Johanna stukade foten. Bars ut på bår av arrangörerna. Skrattade på vägen ut. Lite pinsamt. Hade räckt med kryckor. Men här ser man vilken insats arrangörerna gör. Vilken organisation de har. Koll på allt. Nästan allt iallafall. Cirkusen får vi stå ut med.


bild från läktaren när matchen ska börja. Ingen proffs bild, men ändå....kolla in proffs Rimbergs bilder på www.svenskdovidrott.se varje dag från våra tävlingar!

Det var underbart att träffa alla svenskar i baskethallen idag. Totalt sett är det nog 50 svenska turister på plats inklusive supportergruppen. Helt fantastiskt trots att Taiwan ligger så långt bort. I mars typ.
Svenska Fans ställer upp i vårt och torrt. Så e det bara. Stolt att vara svensk.

Mötte Bruno igen vid middagen runt sju tiden ikväll. -Anna tävlar imorgon. Trodde inte det var sant. - Jo då, sa Bruno. Javisst för sjutton. Hon kommer upp på benen imorgon bitti. Jajamen.

På kvällen blev det kvällsjobb med att uppdatera hela programmet med alla tider och sånt för varje idrott, dag för dag. Nu verkar vi ha lite bättre koll på vilka tider som gäller för våra idrottare. Man vill ju vara säker. Till hundra procent. Det måste till i såna här sammanhang. Jajamen.

Nu går jag och lägger mig. Hoppas kung Bruno har rätt.
God natt / Jocke Xhin Cho-Ji

Helt underbart!

Dag 5:
Wow, wow, wow! Får jag säga wow igen, ja jag gör det. Wow!
Vilken invigning ikväll!
Jag börjar med några bilder och sen kommer raderna.

viftar flaggan i väntan på vår tur

delar av våra funktionärer för svenska truppen

invigningen är igång!

Anders Nordell som svensk fanbärare

Jag, Olle och Curt

Dagen började med en joggingrunda imorse. Hängde på Alenka och det var verkligen skönt att få komma ut och röra på sig lite efter allt administrativt jobb man har på hotellet. Vi sprang lite under 5 km och de andra löparna som vi mötte längs vägen (taiwaneser själva) hälsade var gång. Trevliga ju;) Vi sprang nere vid floden. Trafiken e hemsk här så det var skönt att slippa de tunga vägarna för en stund.

Frukosten smakade grejt och så blev det 2 olika möten på förmiddagen. Först Stab möte för att planera och lösa en del transporter. Sedan möte med Exportrådet. Vi fick besök av en jättetrevlig tjej vid namn Sophia Frykmer som var hit till vårt hotell och åt lunch med oss. Hon ska försöka hjälpa oss med en bra lösning för transport möjligheterna. Även om Taipeis Deaflympics arrangemang är mycket välorganiserat så är det en del långa transporter som våra aktiva får vara med om. Kan vi korta ned resvägen genom andra lösningar så är det guld värt. Taipei är en stor stad och en del tävlingsplatser ligger långt från själva City.

Sedan var det bara och byta om till finare kläder och träffas vid hotell lobbyn. Väl där så plåtade vårt mediateam oss vid trappan. En hel trupp-foto och sedan sport för sport. Det blev riktigt bra.
Bussarna hämtade oss strax före 18.00 och varje land fick 2-3 bussar var. Vi fyllde oss i våra bussar och var nu på väg mot invigningen.
Framme vid Taipei Arena fick vi se massor med poliser som hade spärrat av den stora centrum korsningen. Lampor som blinkade. Polis motorcyklar som eskorterade folk.... vi gick mitt på gatan och runt omkring hela korsningen stod en massa människor och bara viftade "I love You" tecknet och vinkade glatt till oss!
Helt otroligt! Tänk att stänga av hela sergels torg i Stockholm, det skulle aldrig funka så där hemma. Iallafall inte i Deaflympics sammanhang. Men här går det. De har verkligen tagit seriöst på det här arrangemanget. Så seriöst att man får nypa sig i skinnet. Man tror man drömmer. Jisses också....

Alla går in i Taipei Stadium och vi får sätta oss inomhus i den arenan där bordtennis tävlingarna skall avgöras. Där inne sitter alla i lugn och ro och ser på invigningen på storbilds tv. Lite frågande varför vi inte får se det "live". Det visar sig senare att 20.000 i publiken sitter där utanför i stora arenan. Utsålt sedan länge. Biljetter säljs på svarta marknaden. Det har väl aldrig hänt förut i samband med Deaflympics invigningar?
Några av våra aktiva har familjer som kommit privat till Taipei för att heja på sina duktiga ungdomar. De fick tag i biljetter för ett svart pris på 800 svenska kronor styck. Det var som någon sa: -det var värt vartenda öre!

Anders Nordell, bowlingspelaren som plockat hem många medaljer åt Sverige i flera mästerskapstävlingar fick äran att stoltsera som fanbärare och visa vägen för den svenska truppen. Och det gjorde han mycket bra.
Vi var fina på invigningen. Våra ledare i de ljusa kavajerna och våra aktiva i gul-blått!
När det var vår tur att marschera in så fick vi först springa en bit ut från inomhusarenan till den stora utomhus arenan, och hela den vägen kantades det av folk som vinkade och skrek... otroligt! Vi fick också syn på delar av den svenska supportergruppen med stora svenska flaggor viftandes! Jättekul!

Invigningen, ja den var storslagen med alla dess shower och underhållning. I absolut världsklass. Jag tror också Taipei och Taiwan som land gärna visar upp att de kan arrangera en stor invigning. De vill ju knäppa Kina på näsan "här ser ni! vi är minsann inte så dåliga". Alla vet ju att det fortfarande är spänt mellan Taiwan och Kina. Kina har en stor trupp med men de var visst inte med på invigningen eftersom de protesterade mot att Dalai Lama tidigare i veckan besökt Taiwan för att hedra de många omkomna i samband med tyfonen som lamslog södra Taiwan. Jag såg OS invigningen förra året på TV från Peking. Jag kan direkt säga att det här jag upplevde ikväll slår förra årets. Aldrig har Deaflympics genom alla tider haft en sån fantastisk invigning som nu. Magnifikt!
Det ska bli spännande och se om Grekland och Aten om fyra år kan upprepa eller till och med slå det här som Taipei har bjudit på ikväll.

Nu ska jag sova - men det gör inte elden som nu brinner på toppen av Taipei Arena. Den värmer alla fyratusen deaflympics deltagares hjärtan ända fram tills den 15 september. Heja Sverige!

/Jocke


Utsålt till invigningen

Dag 4:
Idag på förmiddagen hade svenska truppen Kick Off med Håkan Lagerkvist som är en av bowling ledarna. Vi fick en konferens sal i Sky Lounge på tolfte våningen med vacker utsikt över hela Taipei.
Håkan gjorde det bra med att få ut budskapet av positivt tänkande och lära känna sig själv samt acceptera den man är hos var och en. Detta ledde till en bra start för hela svenska truppen och nu känner vi att det börjar hetta till. Snart är det dags och tävla och då får vi hoppas att alla aktiva kan prestera max.
Håkans föreläsning är verkligen att rekommendera till andra specialidrotter eller föreningsverksamheter.

Vi har haft 4 födelsedagsbarn redan... många i truppen fyller år under Deaflympics tiden. Totalt har vi 8 personer som fyller. Tror vi gör något roligt på slutet och bjuder dem på något gott?? ;)

Idag fick vi veta att något land hade klagat på vår svenska flagga. Den kanske måste flyttas igen. Jag mailade till den ansvarige på hotellet och bad dem flytta på flaggan om det nu är så att den stör de andra... kan de vara Tyskarna måtro eller så är det kanske engelskmännen?
Än så länge sitter flaggan kvar. Vi tänker inte vara med i ytterligare en cirkus för att flytta flaggan till annan plats. Det får hotellpersonalen sköta. We don`t care.

Idag drog fotbollen igång, dagen före invigningen. Alla andra tävlingar startar på söndag. Tyskland slog visst Irak med 2-0 i sin första match.
Käkade lunch på hotellet idag och det kostade typ 240 kr för lite ris, biff och en cola med kaffe. Annat var det igår. 30 spänn i stan och mycket mer mat dessutom. Dyrt käka på hotellet.

Massörerna drog iväg till en fiskeaffär och frågade om jag ville hänga med...sure! en kille kom och hämtade oss med sin privata bil och körde oss direkt till fiskeaffären. Fick tag i många fina grejer och en haspelrulle. Typ grejer som skulle ha kostat över 1.500 hemma i Sverige. Fick köpa allt detta idag för endast 600 svenska spänn. Riktigt bra kap! Nöjd.
Några stack iväg och åkte upp i Taipei 101 Tower, världens näst högsta byggnad. Var där ifjol. Rätt shysst. Ett finskt företag som tillverkat hissarna i 101. Det går snabbt. Väldigt snabbt att komma upp. Väl där uppe ser bilarna ut som små myror.

Hann också med en kortare pass i gymet. Kändes skönt. Imorgon bitti upp 06.15 och springa med Alenka. Vi ska ta en löprunda innan solen gassar på. Redan kl 07 på morgonen står solen nästan högst upp. Fast det är ju mulet nästan varje dag men bränd blir man nog om man vistas mycket ute. Fast för min del har det mest varit jobb inne på hotellet. När tävlingarna kommer igång får man nog komma ut lite mer.

Idag kom Supportergruppen till Taipei. Kul att träffa dem. De kom från Hong Kong och de har också varit över till Macau på en dagsutflykt.
De har lite problem att få loss biljetter till avslutningsceremonin imorgon kväll. Det är nämligen utsålt!
Helt otroligt att det kan vara utsålt på en Deaflympics invigning som dessutom har en arena som tar 20.000.
De flesta måste ju vara hörande som har köpt biljetter. Många döva som själva bor i Taipei har heller inte lyckats fått tag i biljetter. Stackars dem att missa invigningen på hemmaplan!

Mediafolket fick sina ackrediteringar idag och ICSD kongressen avslutades också. Det blev en ny ordförande (president) för det internationella dövidrottsförbundet. Denne heter Craig och kommer från England. Tidigare Donalda K. Ammonds från USA avslutade sin post efter ett par års tid.
Vi presenterade också vårt material om Futsal VM 2011 på kongressen. Sverige och Örebro fick nämligen klart redan innan kongressen att nästa VM i Futsal arrangeras i Örebro november månad 2011. En ära. Vi vann kampen mot Turkarnas stad Ankara.

Svenska truppen mår bra. Många äventyr och historier som leder till många skratt;) Vi längtar tills det smäller! Vi är beredda. Go, Sweden Go!

/Jocke

Rena cirkusen så fort man ställer en fråga.....

Dag 3:
Torsdag idag. Efter en bra frukost i stora matsalen där även Engelska, Tyska och Irländska laget huserar hade vi det roligt i hotell lobbyn. Det började med att vi packade upp lite grejer i vårt kanslirum och upptäckte vår stora svenska flagga vi hade tagit med oss. Självklart måste vi ju peppa våra aktiva och då kom vi på att vi bör ha flaggan nere vid hotellets reception.

Vi frågade hotell receptionen och plötsligt var det flera inblandade underchefer av alla möjliga slag som skulle hjälpa till. Vi ville ha vår flagga vid ingången. Tyskarna har en stor svart björn i staty "The Buddy Bear warmly welcomes the German team to Deaflympics 2009 in Taipei".
Tydligen passade vår flagga inte riktigt på väggen och då kom förslaget att den skulle upp på någon pelare. Chefen ringde en vaktmästare typ som kom efter en stund... blev diskussioner mellan flera personer och det hela stannade upp. Sedan kom vi på att vi kunde hänga flaggan från våningen ovanför receptionen. Sagt och gjort. De sprang upp och hjälpte oss med sax och band för att knyta fast flaggan. Dessutom skrev vi lappar och nålade fast på vår flagga. "Go, Sweden - Go!"
Vi blev nöjda! Men vilken rolig cirkus det blev bara för att hänga upp en enda flagga. Men nu är den på plats och vi hoppas att detta ger extra energi åt våra aktiva att knipa ädla medaljer!

Våra idrotter var ute och tränade idag för förmiddagen. Vi i ledningen stack iväg till stan och fixade några ärenden. Plötsligt kom en kraftig regnskur men som tur befann vi oss inne i ett stort varuhus. Det kommer lite regnskurar varje dag verkar det som. Hoppas inte det regnar på invigningen eller när våra friidrottare och cyklisten skall tävla. De andra tävlar ju inomhus så där påverkar inte vädret speciellt mycket.
Köpte en liten låda lego piratbåt åt lillgrabben. 100 svenska spänn. Käkade lunch, nudlar, biff och ris med juice till. 30 svenska riksdaler. Här kan man leva gott.

Som ni vet ställer Sverige upp i 7 olika idrotter.
Baskettjejerna är här för att ta sitt första guld i Deaflympics sammanhang. Den eviga silvermedaljen vill helst bli till guld nu. Goran Stojanovski har medaljchans i Karate Kumite Kata klassen plus 84 kg. Han tog en bronsmedalj vid senaste VM. Cyklisten Tommy Hammarström har också fina medaljchanser och hälsar att sin träning går mycket bra här i de tuffa backarna. Han ska cykla landsväg 94 km om ett par dagar.
Jenny Johansson i bordtennisen ser vi som en outsider och hon kan gå långt i Deaflympics bara hon får en bra start och lottning i singelspelet som avgörs i slutet av Deaflympics veckan.
Våra bowlare är på topp och där hoppas vi på våra rutinerade herrar och damer både individuellt och i lag att de kniper ett par medaljer. De unga killarna Fredric Flink, Anton Elofsson och Emil Dahlström kommer säkerligen att göra bra ifrån sig och hamna på fina topp placeringar.
En annan debutant vid namn Mohamed Abdillahi kommer att springa 800,1500 och 5000 m. Han hoppas vi mycket på men samtidigt är konkurrensen stenhård. Ulrika Nilsson springer 10000 m och Marathon. Hon har guld läge i båda loppen.
Våra simmare har laddat upp i Thailand före ankomsten till Taipei och de är väl förberedda. Vi tror på ett par medaljer genom Alexander Weinhagen och syskonen Polivanchuk. Även tjejerna kan ta medalj i lagkappen med Pernilla Kilè och Sofia Ek som vassa spetsar.

Rena cirkusen blev det igen när vi gick runt Taipei Arena idag för att kolla läget och märka ut varifrån bussarna går. Det vill säga utgångspunkten för alla transporterna till tävlingsplatserna. Vi frågade en person och denne hämtade en annan som i sin tur hämtade en till och så.... jaa och så var cirkusen igång. Till slut hade vi 8 funktionärer nära oss som alla såg frågande ut. Inte blev vi klokare av allt det här utan traskade vidare och löste vår uppgift till slut ändå. Tilläggas skall att arrangörerna verkligen har lyckats med att värva funktionärer. Helt otroligt att de har så många som ställer upp! Grejen är ju bara den att alla är hörande! Nästan inga döva funktionärer som man kan snacka med och få klarspråk i kommunikationen. Taiwaneserna är så snälla och väldigt omtänksamma men också mycket dåliga på engelska vilket skapar lite "communication-problems".

Vi blev också intervjuade på stan idag av CTS, ett lokalt TV team. Vi kom med i TV! men dock bara våra ryggar syntes. De klippte bort hela intervju biten med oss, det måste vara Calles fel! Skämt åsido, men det var kul att de kom fram till oss iallafall. Vi svarade på frågor om vad vi tyckte om Taipei och arrangemanget så långt.

Calle, jag och Alenka deltog ikväll på generalrepetitionen av invigningen på Taipei Arena. Wow vilken show, vilken föreställning! Helt klart den vassaste jag sett i idrotts sammanhang live! Det kommer att bli storslaget på lördag!

På TV visar de Deaflympics reklam varje dag och ute på stan går hörande taiwaneser och försöker lära sig teckenspråk. Plancher och stora affischer överallt. Hade en fundering, om Sverige och Stockholm skulle arrangera Deaflympics någon gång i framtiden, skulle det då vara på samma sätt som här i Taipei?
Skulle det vara reklam med teckenspråk mellan tv programmen på ettan och tvåan och till och med i TV 4? skulle tunnelbanan ha reklam överallt om Deaflympics både på insidan och utsidan av vagnarna?
Imponerad över hur tillmötesgående regeringen och Taipei stad är för det här arrangemanget och förståelsen för Deaflympics som en idrottsevenemang för de döva och hörselskadade idrottsutövarna världen över.
Något som jag önskar skulle fungera på samma sätt hemma i Sverige.
I Taipei bor 12 miljoner människor (23 i hela Taiwan), i Stockholm en miljon. Det stora behöver inte alltid innehålla svårigheter.

Imorgon skall delar av oss på Technical meetings med idrotterna. Först då kommer fastställandet av matchtider och tävlingar. Det mesta är ju redan spikat enligt tidigare program. Men en del tider kan ändras och därför behöver vi vänta tills vi kan komma ut med exakta tider för när våra aktiva startar sina tävlingar.

Imorgon har vi också Kick-Off på hotellet för att stärka upp gemenskapen och skapa en prestationshöjare hos var och en som leder till positiva tankar som i sin tur förhoppningsvis ger en klingande medalj runt halsen. Vi är här för att göra vårt bästa! Idrottare som ledare;)

   
vårt hotell på toppen     swimmingpoolen          Taipei Arena

/Jocke Chan-Ching Lu

Deaflympics i Taipei

Dag 1:
Nu är vi äntligen på plats! Flygresan var lång men gick ändå smidigt till. Vi mellan landade i Bangkok och fick vänta där i två timmar innan vi fortsatte till Taipei. Vi mötte också upp våra simmare som hade varit på träningsläger i Phuket en vecka före. Lite solbränna hade de minsann fått;)

Våra varor vi lastade med China Airlines flygfrakt gick raka vägen till vårt hotell. Vi fick materialen på kvällen samma dag vi anlände. Ett proffsigt jobb av vår samarbetspartner APC! Ett stort tack till dem.

Redan på flygplatsen i Arlanda märkte vi av den fina servicen. Vår trupp fick en egen incheckningsdisk så allt bara flöt på. Maria Tjädersten från Scanworld mötte oss vid incheckningen och delade ut handsprit i pennor som är bra att ha i dessa influensa tider. Sen var det också bra service hela flygresan med Thai Airways.

Piloten prickade av tiden för landning perfekt och när vi gick igenom tullen och ut till de väntande bussarna som skulle ta oss till hotellet, möttes vi av funktionärer som stod och vinkade glatt med svenska flaggor. Ett helt hav av gul-blått! Dessutom stora maskotar i form av gröna grodor som kramade oss och hälsade oss välkomna till Taipei. En underbar känsla;)

Efter middagen var vi trötta men belåtna och gick till sängs.  +6 timmar är tids skillnaden mellan Sverige och Taiwan. När det är eftermiddag hemma i Sverige är det sovdags här.

De flesta av oss sov från 21 tiden till 07.00 på morgonen. Skööönt!

Dag 2:
Information, och åter igen information.
Calle, Alenka och Olle var på en ICSD information om tävlingarna, transporter och annan viktig information.
Jag och Arne var kvar på hotellet och hade möte med hotell ledningen om ett par olika ärenden. Med på mötet var plötsligt 12 personer. Här i Asien är det tydligen vanligt med en massa chefer på olika avdelningar och poster. Det blev en lång presentation av var och en med lyxigt kaffe till.
Själv satt jag där med en pikè i gul-blått samt svarta shorts medan alla andra hade slips och kostym. Gissa om man kände sig lite dum då.
Men de är oerhört vänliga och omtänksamma. Nu springer det omkring en massa folk på hotellet med sportklädsel. Alla är ju här för Deaflympics så de vänjer sig nu.
Tyskland, England och Irland är tre andra länder som tillsammans med oss bor på vårt hotell.
Tyskarna är, läs och häpna, en hel grupp på 230 personer totalt;) Gissa om de dominerar hissarna och alla korridorer man vistas i.

Hotell korridor och kontorsrum är faktiskt det enda jag har sett på hela dagen idag. Bara möten och jobb samt arbete med att ta reda på en hel del information för att serva den svenska truppen.
Det känns bra! Vi i ledningen verkar ha en bra team-work och våra aktiva ser fram emot tävlingarna som börjar om ett par dagar.

Just nu öser regnet ned. Blåser mycket också... fuktigheten mäktar och vi får hoppas att vädret är snäll mot oss på invigningen (lördag).
Det är ca 30-35 grader här...Airconditionen på hotell rummen surrar för fullt;)

Nu ska jag slagga lite.... imorgon tänkte man iallafall ut och besöka stan en stund. Det verkar finnas tid för det.
Våra aktiva har redan varit ute och tränat samt gjort utflykter för att inspektera hallar och tävlingsplatser samt besökt lite affärer och sett sig omkring i Taipei.


utsikt från hotellbalkongen

/Jocke

RSS 2.0